Nya Zeeland

Två år på Nya Zeeland

Häromdagen insåg jag att det är ganska exakt två år sedan vi flyttade från Sverige, och kände att jag måste uppmärksamma det i bloggen. Tittar igenom gamla bilder och tänker tillbaka på hur det var. På det kaos som föranledde flytten, alltifrån att ordna med visum till att sälja i princip alla våra saker och packa ihop det vi skulle ta med oss i ett par stora resväskor. Så knäppt att vi valde att göra så, tänker jag nu i efterhand. Jag måste ha fått någon släng av extrem Marie Kondo – inspiration och ville väl bara rensa bort allt. Nu ångrar jag att vi inte fraktade över fler saker, framförallt mina böcker. På samma gång finns det, hur klyschigt den än låter, något befriande i att göra sig av med materiella ting och börja om på nytt. Nu har vi förstås under två års tid samlat på oss en hel del nya grejor, men ändå. Någon minimalist kommer jag nog aldrig bli.

Hur som helst, jag tänkte att vi kan ta oss en titt på hur de senaste två åren har sett ut genom mitt fotoalbum.

Jag och Lockie i lägenheten i Göteborg, strax före flytten.

Jag tror att det är först nu, efter så här lång tid, som vi börjar landa ordentligt. Eller det har gått upp och ner kan man säga. Men det tar tid att börja om på nytt, längre tid än vad jag trodde det skulle göra, och en lång period var det som att vi bara försökte hålla huvudet över vattenytan. Fast de första veckorna minns jag som en slags smekmånad – vädret var underbart, ingen av oss hade fått jobb så vi utforskade nya platser och åkte till stranden var och varannan dag. Det här med att ingen hade jobb var inget som oroade oss ännu.

Så småningom började smekmånadsfasen leda mot sitt slut, samtidigt som besparingarna sinade snabbare än vi hade trott. Som tur var fick jag jobb i bokhandeln efter ungefär en månad. För Todd dröjde det ytterligare ett par månader att få jobb, och innan dess kom en annan överraskning.

Vid det här laget kände vi oss kanske en aning stressade över hur vi skulle få det att gå ihop, men allting brukar ju lösa sig. Och nu är det lätt att se tillbaka på den där tiden och tänka att det var nog inte så illa ändå.

Vi hade en helt otrolig utsikt att njuta av från vårt sovrumsfönster i alla fall.

Månaderna gick och magen växte. Den initiala oron byttes ut mot nyfikenhet inför vilken liten krabat som fanns därinne.

Vi bodde i Carey’s Bay, ett stenkast från havet, och tog ofta små promenader ner hit.

Sedan flyttade vi in till stan, bort från havet, men till ett större hus.

Jag tog poserande bilder på min gravidmage…

… och en del mindre poserande bilder.

Sedan var det slut på gravidbilder, för det var dags för denna lilla person att anlända och ta oss med storm.

Det började bli sommar igen och vi gjorde utflykter till stranden.

Mina vänner kom på besök från Sverige och vi åkte iväg på en roadtrip. Stannade till på vingårdar och såg så många fina platser.

Det här är en av mina favoritbilder på Lockie. Älskar hur han står och blickar ut över det blå vattnet.

Och plötsligt så var det juni och vi var på semester i Sverige i fyra veckor.

De fyra veckorna svischade förbi och så var vi hemma igen. Ärligt talat så känns det lite som att de två senaste åren har svischat förbi, men ska inte gå in på hur fort tiden går för det känns alltför klyschigt.

Nåväl, det var den nostalgitrippen. Två år i väldigt komprimerat format.

1

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *