Litteratur

Tema: svenska kvinnliga författare

Plötsligt har jag drabbats av lite panik över att jag om några månader kommer bo på andra sidan jordklotet och följaktligen inte kommer kunna få tag på böcker av svenska författare så lätt. (En av många anledningar till att få panik inför flytten.) Visst, det går ju att beställa och få det skickat dit. Men ändå. Jag fokuserar därför på att ta mig an böcker av svenska författare just nu. Särskilt sådana som jag har velat läsa länge men av olika anledningar inte läst ännu. Så idag tog jag en tur till biblioteket och lånade ett litet gäng böcker:

Spådomen av Agneta Pleijel

Har gått och sneglat på denna på jobbet ganska länge, särskilt efter rekommendationer från min kollega.  Och jag är dessutom väldigt sugen på att läsa henne senaste roman Doften av en man, som ju är en fortsättning på Spådomen. Så då måste jag börja med denna!

Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall

Ja, vad behöver sägas? Det här är ju en klassiker som jag borde ha läst för länge sen. Det blir dessutom det första jag läser av Kerstin Thorvall. Efterlängtad läsning!

Dykarkungens dotter av Birgitta Trotzig

Ännu en författare som jag inte har läst, och där jag känner att jag verkligen har gått miste om något. Anneli Jordahl skriver i Svenska dagbladet: ”Utan Trotzig hade inte Mare Kandres mörka, adjektivrika sagor kommit till. Utan Trotzig hade vår litteratur varit mindre intellektuell och mindre lidelsefull – mycket, mycket tråkigare.” Mare Kandre tycker jag var en så oerhört begåvad författare så det kommer bli en fullträff det här känner jag. Mörka, täta, psykologiska romaner – kan inte få nog!

Emma & Uno. Visst var det kärlek av Märta Tikkanen

Jag har inte tidigare läst något av Märta Tikkanen heller. Katastrof alltså. Den här lågmälda, poetiska romanen om hennes morföräldrar känns verkligen som ett måste. Vem kan motstå en tragisk kärlekshistoria mitt i denna feel-good-hysteri? Inget ont om de som gillar feel-good, jag har bara svårt att relatera till varför en läser något som förmodligen kommer glömmas bort fem minuter efter att boken är utläst.

Sist men inte minst så hittade jag en något mer samtida roman: Just nu är jag här av Isabelle Ståhl. Den har jag redan satt igång med, eftersom den måste tillbaka om en vecka. Jag gillar det jag har läst än så länge. Den handlar om Elise, en något avtrubbad ung tjej som rör sig genom Stockholms gator. Tomheten och en känsla av främlingsskap gentemot omvärlden genomsyrar henne. Hon går på Tinderdejter, men känner sig uttråkad och upplever att alla är precis likadana. Språket är skarpsynt och precist, mycket igenkänning för den som har en benägenhet att längta bort och drabbas av tillvarons tomhet. Och vem har inte det?

 

0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *