• Tips

    Tre tips en tisdag i april

    Hej! Vilken alliteration jag fick till i rubriken förresten. Synd att inte april börjar på bokstaven T, då hade det varit fulländat. Hur som helst, det var tipsen jag skulle komma till. Tre bra grejer som jag läst och lyssnat på på sistone:

    Söndagsintervjun i P1 med Kerstin Ekman Jag älskar att lyssna på Kerstin Ekman. Hon delar alltid med sig av sina kloka tankar på ett direkt och rättframt sätt. Här pratar hon om hemhörighet, uppbrott och vemod, om att finna sin plats på jorden. Och en del om skrivande såklart.

    Agnes Lidbecks text i DN om samtidslitteraturen vs dåtidslitteraturen. Har den gått från att ha ett mer allmängiltigt samhällsperspektiv till att bli jagcentrerad? Eller handlar det i själva verket om hur vi läser? Inte direkt en ny frågeställning, men Agnes Lidbecks tankar och resonemang är intressanta. Älskar avslutningen: ”Min önskelista som samtidsförfattare vore, å andra sidan: lägg mig åt sidan, och plocka upp min bok. Läs mig som att DU, läsaren, i relation till texten, är mer intressant än JAG, författaren, i relation till texten. Läs mig som om jag vore död och begraven.”

    Slutligen får det bli ett boktips, nämligen Det var ur munnarna orden kom av Mirja Unge. Den här boken har ju några år på nacken och kanske tillhör jag, som tills alldeles nyligen inte hade läst den, en minoritet. Men jag tipsar ändå. För ni vet när man upptäcker ett nytt författarskap och känner sig helt överväldigad för att det är så jäkla bra och vill berätta det för alla? Så känner jag inför Mirja Unge. Jag vill läsa allt av henne.

    Den här handlar om Minna, som bor med sin familj i norra Sverige. Läsaren får följa skeendena ur hennes perspektiv, och det är en magisk och mörk värld som målas upp. ”Och det hördes röster, regnröster skrek och de hesa lätena brast mot rutorna och Minna fick huvudet och öronen in under håret och lukten där av ljummet Majahår. Det skrällde till i sovrummet, det svor till men Minna var i hårskogen hon var i doften av regnvatten och sömn.” Älskar det sätt på vilket Mirja Unge leker med språket och hur starkt hon skildrar ett barns värld och dess utsatthet.

    *

    Det var det. Nu är det snart dags att fixa lite middag (tomatsoppa) och sedan lägga den minsta lilla marodören som i skrivande stund hänger vid mina fötter och lever om. När han sover ska jag sätta mig och skriva ett tag och sedan gå och lägga mig tidigt eftersom jag ska upp orimligt tidigt imorgon. Det är nämligen dags för föreläsning i Friday Lab (kursen som jag går) och sedan klockorna ställdes om både här och i Sverige blir 19.00 svensk tid 05.00 här. Inte optimalt, men ärligt talat så brukar jag inte få sova så värst mycket längre ändå.

    Avslutar med en bild på hur fint det ser ut utanför vårt köksfönster just nu.

    0
  • Litteratur

    Tre bra böcker jag läst på sistone

    Det var länge sedan jag skrev en recension här på bloggen. Känner inte riktigt att jag har haft tid, eller jag har inte prioriterat det helt enkelt. Men jag har läst flera bra böcker som jag gärna vill tipsa om. Så jag kör på några korta boktips istället, inte riktigt lika tidskrävande som att skriva en recension.

    Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Kommer ihåg att jag kollade på den här boken på jobbet (i bokhandeln) för länge sedan, förmodligen innan den kom ut på svenska. Den har ju blivit oerhört hyllad världen över, men det var inte förrän den blev omtalad i Sverige som jag bestämde mig för att läsa den. Det är jag väldigt glad att jag gjorde. Allt jag fått lära mig är en självbiografi om hur det är att växa upp avskärmad från samhället. Familjen är mormoner och föräldrarna (framför allt pappan) tror inte på skolsystemet, han är övertygad om att regeringen är fienden och han uppehåller sig ständigt med att förbereda sig för domedagen som han vet kommer inträffa när som helst.

    Tara är sjutton år när hon går i skolan för första gången, och därefter lyckas hon genom stipendier ta sig vidare till både Harvard och Oxford. Men det är på bekostnad av familjen. Boken är lika fascinerande som den är sorglig och brutal. Tara Westover förmedlar dessutom en mångfacetterad bild av familjen. Ingen framställs som rakt igenom ond, trots det fruktansvärda som hon utsätts för, inte minst av hennes labila storebror.

    Friläge av Yrsa Keysendal är en roman om att växa upp och växa isär. Det handlar om Anna och Linda som bor vägg i vägg. De har nästan ett slags hatkärlek-förhållande till varandra. Bråkar ofta men är samtidigt oskiljaktiga. Men så uppstår en spricka, som tycks irreparabel, mellan dem. De går skilda vägar och vi får följa dem på varsitt håll.

    Det är en kort roman med mycket innehåll, om vänskap och svek och försoning. Yrsa har ett vackert och pulserande språk som verkligen tilltalar mig.

    Gå förlorad av Agnes Lidbeck. Håller på med den här just nu, men har kommit såpass långt att jag med säkerhet kan rekommendera den. I den senaste romanen av Agnes Lidbeck får vi följa den ganska osympatiska karaktären Anders under tjugo års tid. Han lever med sin fru Kristina och deras dotter Anna. Det kretsar mestadels kring hans tankar, hur han ser på sin omvärld och inte minst sig själv. Han är oerhört självmedveten, uppehåller sig vid tankar på hur han kan framställa sig själv som en god, modern man. Samtidigt är han osäker på det mesta och härbärgerar en aggression som kommer fram i sporadiska utbrott, vilka han sedan genast vill skyla över. Agnes Lidbeck är mästerlig när det gäller att grotta ner sig i det psykologiska och få fram det där som skaver.

    Sådär. Det var mina boktips, som jag såhär i efterhand känner blev ganska spretigt skrivna. Men det får gå. Böckerna är bra i alla fall. Läs dem.

    1