Skrivandet – en lägesrapport

Hur går det med skrivandet då, undrar ni kanske. Det där manuset som jag håller på med, som någon gång inom den närmsta framtiden ska skickas in till förlag. Eller de där manusen ska jag kanske säga, för det finns ju faktiskt två. Men just nu fokuserar vi på barnboksmanuset. Det andra har legat så länge att jag befarar att det kommer vara helt livlöst när jag väl sätter igång med det igen. Nåväl, den dagen den sorgen.

Det jag har insett sedan jag började redigera mitt manus är framförallt detta: jag är otålig och vill vidare, börja med något nytt. En annan sak jag har insett är att det tar tid att skriva bok. Det tar verkligen tid. Att slänga ur sig ett råmanus på tre månader är en sak (okej, jag fick det att låta mycket enklare än vad det faktiskt är) men att sedan sätta sig och göra hela skiten till något som är läsvärt – det är krävande på ett helt annat sätt.

Vissa verkar ju föredra redigeringsfasen, så det är uppenbarligen väldigt olika hur man fungerar i sin skrivprocess. Kanske kommer jag uppskatta den här fasen mer när jag väl får lite flow. Hur man nu får flow när man sitter och petar i detaljer, skriver om och skriver om tills man nästan glömt vad boken ska handla om. Fy, så negativ jag låter nu. Så hemskt dåligt går det faktiskt inte, jag måste bara få raljera lite.

En sak jag tog till mig när jag lyssnade på Monika Fagerholm som gästade Skrivarpodden för ett tag sedan, handlade om var man befinner sig i förhållande till texten. Man måste ömsom vara väldigt nära, och ömsom ta ett stort steg tillbaka för att se helheten. Det där med att ta ett steg tillbaka har jag haft svårt för. Jag går gärna in på detaljer direkt och tappar liksom vart jag är på väg, vad jag vill med manuset. Hur bitarna passar ihop. Dramaturgin och allt det där, som också är väsentligt.

Så jag gjorde det klassiska post-it-tricket. Skrev scenerna kortfattat på post-it-lappar och satte upp dessa för att få överblick och struktur. Det fungerade riktigt bra. En annan sak som har hjälpt mig var att jag skaffade ett skrivprogram där jag enkelt kan flytta runt scener/kapitel. När jag är i första fasen av skrivprocessen handlar det ju bara om att ösa ur mig text, så då behöver jag inte något särskilt program. Men jag märker att det underlättar otroligt mycket när jag redigerar. Så nu har jag appen Ulysses på både datorn och telefonen. Så värt det. Inte sponsrad, bara ett tips i all välmening.

Vad jag behöver göra nu är att sätta upp ett tydligare mål. Men eftersom det här är första gången jag redigerar ett helt manus så har jag svårt att veta vad som är en realistisk tidsram. 3 månader? 6 månader? Jag tänker spontant att första redigeringsrundan inte behöver ta så väldigt lång tid, då det handlar mest om att få ordning på de större delarna snarare än att gå ner på detaljnivå. Sedan ska jag skicka till testläsare igen, gå igenom responsen och köra en redigeringsrunda till – då jag går igenom scen för scen ännu mer noggrant.

Den naturliga följdfrågan nu blir: hur vet man när man är färdig? Man kan såklart sitta och peta i texten i all evighet, men till syvende och sist handlar det nog om magkänslan. Att lita på att texten är så bra som den kan bli, att man lagt ner tillräckligt med tid och arbete. Dags att släppa taget.

0

Detta inlägg har 2 kommentarer

  1. Åh så intressant att läsa! Själv har jag just nu satt igång redigeringen av min chicklit. Jag har ju skrivit råmanus under NaNoWriMo 2016 (!), läste igenom texten för ett år sedan och har lite petat i den och filat på synopsis och också skrivit en del i fjol men det blev så hattigt, men NU ska jag redigera på riktigt. Har satt en egen deadline till mitten av april (för att sedan skicka till testläsare), men få se om jag fixar det, hehe!

    Men min största lärdom är att faktiskt först försöka ta ett stort steg tillbaka innan man petar i detaljerna. Till exempel i Nationen har jag raderat SÅ mycket, rätt onödigt att peta i sånt som ändå sen slängs. Men jag VET också hur lockande det är att peta i detaljerna. Lycka till!!

    1. Ja, det är ju så bortkastad tid att gå in på detaljer om det slutar med att man stryker det ändå. Jag antar att man också lär sig mer efter varje manus man redigerar, kommer ihåg vad man ska göra och vad man ska undvika. Lycka till med din redigering också! Så spännande!

Lämna ett svar

Stäng meny