Allmänt

På hemmaplan igen

IMG_0932

Då var julen över och snart är 2018 över. Känns surrealistiskt att det nästan är år 2019. Och sedan 2020, oh my god. Okej, ska sluta rabbla årtal. Ibland drabbar det mig bara, hur fort tiden går. Nästa år är det femton år sedan jag tog studenten. Bara en sån sak.

Nu är vi i alla fall hemma igen. Återvände igår kväll, och möttes av ledsna tomatplantor och diverse andra slopande växter. Överöste dem alla med vatten och kärlek och idag verkar de ha återhämtat sig. Någon som däremot inte har återhämtat sig är jag. Hade gärna stannat borta ett par dagar till. Även om det stundtals är hektiskt med alla kusiner under samma tak (två treåringar, en sexåring och så bebisen) så är det ändå så himla skönt att alltid ha hjälpande händer. Att kunna smita iväg och lägga lillebror utan att behöva oroa mig över vad storebror ska hitta på. Och att det alltid finns famnar som vill hålla bebisen när jag behöver en paus. Kände mig inte redo att släppa den lyxen och vara tillbaka i vardagen med båda barnen medan sambon jobbar. Svårt att liksom hitta rytmen igen när man har varit bortrest i nästan en vecka.

Mina känslor inför julen är ju lite tudelade nu när jag befinner mig på andra sidan jorden. Hade jag fått välja en superkraft så vore det att kunna teleportera mig och spendera julen med familjen i Sverige också. Men jag är samtidigt väldigt tacksam över den utökade familjen som jag har här, min sambos föräldrar och syskon. Att vi kommer så bra överens, det är ju inget som man ska ta för givet. Det är en ynnest att jag får ha så fina och varmhjärtade människor i mitt liv, och att mina barn också har dem.

IMG_1006.jpg

På julafton var det soligt hela dagen. Barnen spenderade en stor del av tiden i poolen.

IMG_1097.jpg

IMG_1095

Och när de inte hängde i poolen så lektes det med gigantiska såpbubblor.

Det fanns en polaroidkamera där och vi tog massa gulliga kort. Som jag sedan tog kort på.

IMG_1060

Men eventuellt så kan bilden ovan vara ännu gulligare. Ögonen på den där lilla ungen alltså. De gnistrar och sprakar.

IMG_1029IMG_1070

Och det var den julen. Om fyra dagar är det nyårsafton. Ska försöka få till någon form av årsresumé innan dess. Nu ska jag krypa ner i sängen och förmodligen drömma mardrömmar eftersom vi har kollat på The haunting of hill house.

0

En kommentar

  • Ulrika

    bra svärföräldrar är så sjukt mycket värt. och förstår helt vad du menar med att ha andra famnar för sina barn jämfört med att inte ha det. tror egentligen att vi liksom är gjorda för att bo mer klanmässigt, att det inte alls är konstigt att folk känner sig slut och ensamma när man är en vuxen på ett eller flera barn – man behöver få lämpa över barnet ibland, gärna till någon som haft ungar förr, känner sig trygg, andas ut lite. men vår värld ser ju ofta inte riktigt ut så.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *