Allmänt,  Nya Zeeland

Nya böcker, Sverigebesök och resa

Nu har det varit tyst här i några dagar. Min frånvaro kan enkelt förklaras med att vi ju har finbesök från Sverige. Jag har helt enkelt prioriterat att umgås med mina vänner som jag inte träffat på länge, länge. Därav min försummelse. Ibland får livet gå först.

Nu hade jag egentligen tänkt lägga upp en hel del fina bilder från de senaste dagarna, men min dator vill inte samarbeta med mig. Och om cirka femton minuter måste jag åka till förskolan och hämta min son för han kan jag i alla fall inte försumma. Så jag får helt enkelt åstadkomma något under press här och dela med mig av de få bilder som fungerar.

Helgen spenderades uppe hos svärföräldrarna i Oamaru. Där har de en trädgård som liknar en djungel och såhär tjusig utsikt. Hanna tog en så fin bild på mig och mitt lilla (stora) barn.

På kvällen var vi ute och åt pizza. Såg en dubbel regnbåge. Såg två fina rottweilers som lekte på gräsmattan. Just den här kvällen kände jag mig, på grund av ytterst få sömntimmar natten innan, ungefär lika jetlaggad som mina vänner som flugit cirka trettio timmar. Så vi var på samma trötta nivå allihop och det blev inte någon sen kväll. Men så himla trevligt ändå. Kunde knappt fatta att de var här. Det kändes så overkligt på något vis, att ses igen på en helt ny plats, i en ny tillvaro. Men ändå blev det så snabbt självklart att ha dem här.

De hade till min stora glädje med sig några böcker till mig. Min vän Hanna hade gått in på Pocket shop och frågat min gamla kollega om tips på böcker till mig, och hon valde verkligen rätt. Ett jävla solsken har jag velat läsa så länge. Hon skickade dessutom med ett litet paket med en fin anteckningsbok och en hälsning. Jag blev alldeles rörd när jag fick det.

På söndagen åkte vi ner mot Dunedin. Stannade till med jämna mellanrum och tog lite bilder. Det är så bra när man får besök och plötsligt ser allting som på nytt igen. Hur förunderligt vackert det är här. För man vänjer sig ju efter ett tag, det blir liksom inget märkvärdigt längre. Men naturen alltså, den är obeskrivlig. Och ja, jag hade som sagt en massa fler bilder. Men det får bli i ett annat inlägg.

Om några dagar åker vi iväg på en roadtrip – jag, mina vänner och lillbebisen. Storebror får stanna hemma med sin pappa. Vi ska först åka till Central Otago, besöka någon vingård, och stanna en natt där. Dagen efter åker vi vidare ner till Te Anau och Milford Sound. Där finns fjordar och höga berg, spegelblankt vatten och fantastiska vattenfall. Behöver jag säga att jag ser fram emot det? Kommer inte vilja åka hem igen.

0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *