Tips

Några bra texter jag läst under veckan som gått

Här sitter jag och hostar i ett hav av snorpapper och självömkan. Tillvaron med två barn har hittills varit kantad av en enda härva av förkylningar känns det som. Ja, och annat också såklart, finare och trevligare grejer. Men vidhåller att det har varit alltför många förkylningar! För övrigt: hur sjutton ska man bli frisk när man inte får sova ut och återhämta sig? Det tar liksom dubbelt så lång tid. Jaja, nog om det.

Med tanke på att jag inte sysselsatt mig med något vettigt de senaste dagarna och mitt huvud är sådär förkylningsluddigt, så tänkte jag istället dela med mig av några texter som jag läst och vill rekommendera, under veckan som gått.

  • Hanna Hellquists krönika i DN, där hon skriver öppet och ärligt om sitt alkoholmissbruk, framförallt om skammen som omgärdat det. Hon är en otroligt vass skribent och hennes krönikor är alltid spot on. Men ibland är de exceptionellt bra. Tror dessutom att många kan relatera till det hon skriver, även om en inte själv har ett alkoholmissbruk. Tänker att många någon gång känt att de druckit för mycket en period, eller kanske har levt eller lever nära någon med alkoholproblem. Jag har själv ingen lättsam relation till alkohol. Inte på så vis att jag dricker för mycket, men jag har levt nära alkoholism och jag vet hur det gestaltar sig. Så jag har ett medvetet, och tyvärr inte ett så avslappnat, förhållningssätt till alkohol. Vet inte varför jag säger tyvärr förresten, som om den avslappnade inställning är idealet.
  • Agnes Lidbecks text i Vi Läser, om att leva i en tid som är avförtrollad, mörk och cynisk. Hon ger sig ut på jakt efter avförtrollningens nollpunkt, samtalar med Tove Folkesson, Isabelle Ståhl och Ellis Burrau. Jag tycker så mycket om att läsa texter som är utforskande, där tankarna får breda ut sig, och där tonvikten inte ligger på att komma fram till ett slutgiltigt svar eller att vräka ur sig åsikter. Det är just frågorna och sökandet som är det centrala.
  • Linn Jungs blogginlägg, om unga personer och deras prestationskrav. Tycker det var så uppfriskande att läsa i en tid då allt tycks kretsa kring att prestera, och man ska börja sätta upp livsmål när man är femton år typ. Så jag omfamnar en attityd som mer går ut på att allting kan ordna sig ändå, och att allt inte står och faller med ens yrkesmässiga framgång. Livet handlar om så mycket mer än det.
  • Buzzfeed artikeln How Millennials Became the burnout generation, som relaterar till det som Linn Jung skrev om. Om varför vi egentligen prokrastinerar, om att vi aldrig får en riktig paus för att vi aldrig är ”off the clock” i och med sociala medier, om att unga människor jobbar så mycket hårdare idag men ändå tjänar mindre, blir utbrända. En väldigt lång men väldigt läsvärd artikel.
  • Sandra Beijers inlägg där hon svarar på frågan om varför hon inte uppmärksammade Internationella kvinnodagen på sin blogg. Jag förstår precis hennes tankar om att hon inte vill publicera något bara för att vinna poäng hos sina läsare och att hon inte ska behöva stå till svars för det. Det var ungefär samma sak som skavde i mig när alla skrev i princip samma saker om Black Friday. Jag antar att det lätt blir ett sådant klimat, framförallt i sociala medier som ju inte direkt ger mycket utrymme för att resonera, vrida och vända på saker, utan man ska helst positionera sig fort. Och så sällar man sig till ett visst läger där total konformitet råder och det är ju föga utvecklande. Okej, jag kanske överdriver lite nu. Men ungefär så känns det ibland. Nina Åkestam skrev också om detta i hennes bok Feministfällan. ”Positionerna är så låsta att vi vet precis hur alla kommer att reagera på en debattartikel eller ett tv-program innan det ens har publicerats.”

Sandra Beijer skriver också i ett tidigare inlägg om hur skönt det var att slippa sitt kommentarsfält då bloggen låg nere under ett par dagar. Att slippa höra hur problematisk hon är, etcetera. Förstår ärligt talat inte hur hon orkar, detta att ha så mycket förväntningar på sig och kontinuerligt få kritik för saker hon säger eller gör. Jag hade nog gått sönder för länge sen.

  • Slutligen denna artikel, om en kille som blir arg och hotar med att stämma ett företag då han tror att en bild föreställande honom används för att bevisa att alla hipsters ser likadana ut, men det visar sig att det faktiskt inte är han på bilden. Touché. Skrattade högt åt detta. Är han månne urtypen för den vita kränkta mannen?
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *