Mitt läsår 2019

Förra året hade jag som mål att läsa 100 böcker. Det var inte ett helt genomtänkt beslut utan mest något jag drog till med om jag ska vara ärlig. Lyckades heller inte nå målet, utan landade på 70 böcker, vilket jag ändå är väldigt nöjd med. Det är utan tvekan mer än vad jag läst på flera år.

Bland dessa 70 böcker fanns givetvis några som stack ut extra mycket, som jag fortfarande tänker på med jämna mellanrum och kanske till och med längtar tillbaka till. Utan någon strikt inbördes ordning – mina tio bästa läsupplevelser från förra året:

  1. Testamente, Nina Wähä. En storslagen och myllrande roman om en något trasig familj i Tornedalen. Älskade framförallt de levande personporträtten och berättarstilen. Och språket. Ja, alltihop faktiskt!
  2. Nora eller Brinn Oslo brinn, Johanna Frid. Denna bok verkar vara en riktig vattendelare. Personligen föll jag pladask för Johanna Frids språk och den torra, humoristiska tonen. Handlar om svartsjuka och endometrios. Och Instagram.
  3. Århundradets kärlekssaga, Märta Tikkanen. Lyssnade på som ljudbok i uppläsning av Märta Tikkanen. Som ett slag i magen och en varsam smekning på samma gång. Märta Tikkanen är briljant, helt enkelt.
  4. Vi for upp med mor, Karin Smirnoff. Måste erkänna att jag inte var fullt lika lyrisk över uppföljaren som jag var över Karin Smirnoffs debut Jag for ner till bror. Med det sagt så håller den ändå hög nivå. Det är liksom svårt att få nog av Smirnoffs säregna stil och svarta humor. Jag längtar efter trean.
  5. Glupahungern, Andrea Lundberg. Poetisk och mörk släktkrönika som utspelar sig i de norrbottniska skogarna. Historien gränsar mellan fantasi och verklighet, och språket är fenomenalt.
  6. Gift, Tove Ditlevsen. Gift är den sista boken i Tove Ditlevsens självbiografiska trilogi. Den handlar om männen, skrivandet och drogerna. Hennes prosa är avskalad och sårig, helt omöjlig att värja sig för.
  7. Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen, Agata Kristof. Så svårt att beskriva den här trilogin, den är totalt olik något annat jag tidigare läst. Den handlar om två tvillingpojkar som tvingas flytta till sin mormor under kriget. Vilket krig det är eller vart boken utspelar sig får vi aldrig veta. Varje del i trilogin utspelar sig ur olika perspektiv, och författaren vrider och vänder på vad som är sant och inte. Så många olika lager som ryms i den här romantrilogin.
  8. Det var ur munnarna orden kom, Mirja Unge. Om Minna som bor med sin familj i norra Sverige. Mirja Unge påminner lite om Karin Smirnoff, i det att de båda har väldigt unika sätt att skriva på. Språket sticker ut, och stannar kvar långt efteråt.
  9. Vänta på vind, Oskar Kroon. En bok för mellanåldern, om tolvåriga Vinga som spenderar sommaren med sin morfar ute i skärgården. Finstämt porträtt av relationen mellan morfarn och Vinga, men också om vänskap och om att finns sig själv i gränslandet mellan barn och tonåring.
  10. När hundarna kommer, Jessica Schiefauer. Roman för unga vuxna, om den första stora kärleken men också en undersökning av våldets mekanismer. Schiefauer är oerhört skicklig på att skapa en suggestiv och förtätad stämning i texten. Hennes prosa känns och kryper under huden.

Det var mina favoriter. Nu ser jag fram emot ett nytt givande läsår. Första boken jag läste var Klubben av Matilda Gustavsson, så jag satte ribban högt direkt kan en säga. Så fascinerande (och skrämmande) läsning om Jean-Claude Arnault, Katarina Frostensson och allt som skett inom och runtomkring Svenska akademien.

Close Menu