Uncategorized

En liten uppdatering kanske vore på sin plats?

Okej, nu får jag skärpa mig. Eoner av tid har gått sedan jag bloggade sist. Så känns det i alla fall. Nu slungar jag mig upp på den metaforiska hästryggen och försöker komma igång igen. Skulle kunna ge en lång förklaring till min frånvaro, men det är troligtvis inte intressant för någon. Det jag kan säga är att jag de senaste två veckorna har varit fullt sysselsatt med ett projekt som, ifall allt går som det ska, kommer leda till ett nytt jobb. Något mer vill jag inte säga för jag är löjligt nog rädd att jag ska jinxa det. Dessutom blir det ju en utmärkt cliffhanger att dra ut på det lite.

I skrivande stund har jag precis skickat iväg det som jag jobbat med så nu kommer jag mest sitta och hålla tummarna tills jag får besked. Ni kan väl göra det också, kära läsare. Behöver alla tumhållningar jag kan få.

Annars har jag inte gjort så mycket annat den senaste tiden. Så… det blir kanske inget roligt blogginlägg detta. Snarare ett nu-måste-jag-bara-skriva-något-så-jag-kommer-igång-igen-inlägg.

Jag kan visa vad vi hade för oss i helgen, när vi äntligen hade ett par dagars solsken efter ungefär två veckor av regn. Vad gör man då? Åker till stranden så klart!

Och väl där äter man den största och godaste glassen (Lockie fick också en).

Felix gick på stranden för första gången. Men havet var otäckt, tyckte han. Kan förstå honom.

Och efter en stund fick han stanna och vila.

Mitt på stranden låg den här gulliga sälen och solade, och verkade ganska obrydd om att folk gick förbi omkring den. Trodde först att den var skadad, men den rörde på sig och verkade må bra.

Som vanligt var vi tvungna att stanna och krama på den här sälen också…

… medan Felix tryckte i sig falafel.

Sedan åkte vi hemåt och det var den soliga dagen. Efter helgen var det regn igen.

2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *