Vardag

En dag i Port Chalmers

Häromdagen for jag och barnen iväg till en charmig liten plats som heter Port Chalmers, en förort till Dunedin. Där bor min svägerska och hennes familj och det var dem vi skulle hälsa på. Port Chalmers påminner mig litegrann om Stars Hollow (ni som sett Gilmore Girls vet). Känns som att alla känner alla, och det skvallras nog en hel del men i grund och botten har de en fin samhörighet.

Efter ett par timmar hemma hos dem började Felix bli trött och med tre ungar som röjde runt var det något av en utmaning att få honom att somna. Min svägerska erbjöd sig att passa storebror så att jag kunde ta en promenad med honom. Jag nappade snabbt på idén om att få lite nästan-egentid.

Stannade till på det här gulliga cafét (som jag antar är motsvarigheten till Luke’s då om jag ska fortsätta med Gilmore Girls referenser) och köpte en scone och en kanelbulle som jag tog med mig.

Om man fortsätter förbi Port Chalmers så kommer man till Careys Bay och där bodde vi de första åtta månaderna i Nya Zeeland.

En otroligt vacker plats och det var ett stort plus att bo på promenadavstånd från barnens kusiner, för att inte tala om havet som var ett stenkast bort från huset. Men jag är ändå glad att vi bestämde oss för att flytta in till Dunedin. Närmare till allt och lite fler möjligheter att underhålla sig själv och barnen.

Jag gick längs med havet på väg tillbaka till min svägerska, samma väg som jag brukade springa när vi bodde där ute. Njöt av de goda bakverken och njöt av naturen. Sånt himla njutande. Passade även på att knäppa lite fler bilder.

Sedan fick jag streta uppför en väldigt brant backe för att komma tillbaka till deras hus, det var inte lika njutbart. Som tur är fanns det en parkbänk längst upp (genier som placerat den där) så jag kunde slå mig ner och pusta en stund. Hann ta en sista bild på utsikten innan batteriet tog slut på mobilen. Och det var den utflykten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: