• Personligt

    Till min ettåring

    Klockan är fyra på morgonen och jag ligger vaken. Du har precis somnat om, ligger bredvid mig på mage med benen uppdragna och rumpan i vädret, som om du när som helst ska vakna till och sätta dig upp.

    Vid nästan exakt den här tiden för ett år sedan vaknade jag av att vattnet gick. Tio timmar och massvis med värkar senare kom du till världen.

    Vilket år vi har haft. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte har varit tufft emellanåt. Men du. Du är en sån ljuvlig liten person. Så liten och redan med en så oerhört stor personlighet. Det hade du redan från början. Ditt namn betyder lycka och det passar dig utmärkt, för du är nämligen glad nästan jämt. Ibland sitter du till och med och skrattar för dig själv. Ingen vet riktigt åt vad.

    Men du är bestämd också, och du vet vad du vill. Tar man ifrån dig något du vill ha så får man höra vad du tycker om den saken. Jo, nog har jag en känsla av att du kommer ha mig lindad runt ditt finger.

    Just nu gillar du att vinka, klappa händer och skaka på huvudet samtidigt som du säger nänänä. Och idag, på din första födelsedag, tog du dina allra första steg! Som att du ville vänta tills alla var samlade.

    Tänk att just du kom till oss. Älskade underbara Felix, jag älskar dig till månen och tillbaka. Grattis på födelsedagen.

    (Förresten – en liten önskan är att du under ditt andra år ska fokusera på att sova lite bättre. Känn ingen press eller så, men snälla… försök.)

    10
  • Personligt

    10 snabba om mig

    1. Jag har blivit påkörd av både en bil och en buss. Bilkrocken skedde när jag cyklade nerför en backe som tioåring och hade dåliga bromsar. Ingen hjälm dessutom eftersom man ju inte var så noga med sånt på den tiden. Konstigt nog gick det väldigt bra ändå. Cirka sju år senare klev jag ut framför en buss. Inte med mening alltså, det ska jag kanske förtydliga. Och jag var inte heller berusad, vilket man lätt skulle kunna anta. Vem kliver ut framför en buss liksom? Tankarna på annat håll bara. Head far up in the clouds, så att säga. Det var precis vid en hållplats och bussen körde långsamt som tur var. Jag klarade mig alltså med bara lite skråmor båda gångerna.
    2. Jag har bott i Sundsvall och varit fodervärd åt en häst som hette Ville. En orimligt tjock nordsvensk. Oerhört gullig dock.
    3. Jag kan inte blinka med höger öga. Vänster är inga som helst problem, men så fort jag försöker mig på att blinka med höger så förvrids liksom hela ansiktet. Inte snyggt.
    4. Jag bodde i Australien i nästan två år när jag var 23, och det är därför jag numera bor på Nya Zeeland. Eftersom jag träffade kärleken som man säger.
    5. När jag var i 11-årsåldern gick jag igenom en fas då jag skrev oerhört melodramatiska dikter. Jag har fortfarande kvar en stor hög med kollegieblock från den tiden. Mina samlade verk.
    6. Jag hade ganska dåliga betyg på högstadiet, men skärpte till mig sista året. Fick ett stipendium i slutet av nian, och kom in på medieprogrammet precis som jag ville. Slutet gott, allting gott.
    7. Jag är väldigt dålig på att avsluta saker, och jobbar mycket med att förbättra mig på det området. Bli mer disciplinerad.
    8. För två år sedan tappade jag en kniv på min fot när jag hackade lök. Skar av två senor ovanför stortån och fick gå med gips i sex veckor.
    9. Jag hade en rottweiler för ungefär tio år sedan. Tränade spår och lydnad med henne, och hade ambitionen att tävla. Men livet drog mig i en annan riktning och efter att det tog slut med mitt ex så valde jag att omplacera henne. Svåraste beslutet jag fattat.
    10. Jag älskar djur. Framförallt hundar. Känner mig alltid lugn, tillfreds och hemmastadd i deras sällskap. Skulle gärna ha hund igen om det inte vore för att vi har två tidsslukande småbarn. Men en dag så.
    1