Nya Zeeland

Att utforska och upptäcka nya platser

Det är måndag och jag har precis kört min vän till flygplatsen. När jag kommer hem igen kikar jag in i det tomma gästrummet. Huset känns plötsligt så tyst. Treåringen är på förskolan, annars hade det ju varit mindre tyst. Det blir märkligt att återgå till vår vanliga tillvaro efter att ha haft besök i fem veckor. Kommer sakna att ha henne här.

Jag tänker på resorna vi har gjort. Alla fina platser vi har sett de senaste veckorna. Milford Sound. Som ett magiskt sagoland. Tidigt på morgonen åkte vi nerför och uppför vindlande och snirkliga vägar, ena stunden omgivna av massiva bergsväggar och nästa stund en flod eller ett vattenfall. Dimma och ett lätt duggregn som skapade en slags mystik kring hela platsen.

Jag är glad att vi tog oss dit och att jag fick uppleva det. Tänker förresten att jag ska göra en guide över mina favoritställen på Nya Zeeland, på södra halvön då. Norra har jag ju inte sett så mycket av. Men det får bli längre fram.

I lördags åkte vi söderut, genom Catlins naturreservat och vidare till Nya Zeelands sydspets.

Och förra helgen besökte vi Lake Tekapo och Lake Pukaki. Lyckades få till en underbar bild på L där han står och blickar ut över vattnet, i sin farfars knallgula solhatt.

Nu blir det nog inga resor på ett tag. Eller ja, vi ska ju åka till Sverige ganska så snart. Mindre än tre månader kvar nu. Och dessförinnan måste jag åka till Wellington för att ordna ett tillfälligt pass på det svenska konsulatet. Det finns ingen svensk ambassad i Nya Zeeland så om jag ska fixa nytt pass så måste jag antingen åka till Canberra i Australien eller göra som jag gör nu, det vill säga ordna med ett tillfälligt pass och sedan förnya det i Sverige. När vi är i Sverige måste jag även skicka in en ansökan till Nya Zeelands ambassad i London för att få mitt visum flyttat till det nya passet. Byråkrati alltså. Sån jobbig grej.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *