Allmänt

April

Det är april. Numera är det mörkt ute när vi kliver upp på morgonen. Jag drar undan gardinerna och tittar ut över alla ljuspunkter som lyser upp, från så många olika människors hem. Undrar vilka fler som också är vakna nu, klockan 6.15. Som gnuggar sömmen ur ögonen efter en halvdan nattsömn. Som dricker kaffe och vaknar till.

Det är april och det börjar bli vår i Sverige, men här är det höst. Vissa dagar är fortfarande varma, men på mornarna är det krispigt i luften. April kommer alltid vara vår för mig och det känns fortfarande konstigt med årstiderna här. Huset är kallt på morgonen och efter den långa sommaren påminns jag återigen om hur dåligt isolerade husen är på Nya Zeeland. Känns som att det blåser rakt in. Jag tänker att jag måste köpa nya varma sockor, en ny pyjamas.

Treåringen säger att han vill mata bebisen. Jag låter honom och gröten hamnar överallt. En stund senare sitter de båda på golvet, bebisen ramlar omkull och han är direkt på plats. It’s okay, säger han. You’re alright. Ger honom en leksak. Bebisen tittar på sin storebror med tindrande blick och allting är bra i hans värld igen.

Det är april och jag har varken läst eller hört ett enda aprilskämt. Jag skriver en text om skrivande och självkritik. Väljer att inte publicera den eftersom jag anser att den inte blev tillräckligt bra. Ler för mig själv åt det ironiska i detta.

Jag gör en övning där jag ska föreställa mig själv som åttioåring och svara på frågor om mitt liv. Kan inte sluta analysera mina svar, tänka efter, stanna upp. Precis så som jag inte ska göra. Tänker att jag inte ens kan föreställa mig vilket land jag kommer befinna mig i om fem år, och definitivt inte om femtio år.

Det är april och vi fixar pass till båda barnen. Nu kommer alla i familjen ha svarta pass förutom jag. Treåringen har fått Nya Zeeländskt medborgarskap. Nästa månad åker vi till Sverige, för första gången sedan vi flyttade hit.

0

3 kommentarer

  • Ulrika

    råkade jag just skicka iväg en kommentar som inte var klar? hmm. tänkte i alla fall skriva att den här texten var så finstämd, fin rent litterärt med upprepningen av ”det är april” och blandningen mellan högt och lågt, stora tankar och små vardagsögonblick. sedan tyckte jag det var intressant att läsa hur det känns med omvända årstiderna. det har jag tänkt på mkt förut, de tkänns så konstig när man följer folk från det halvklotet på sociala medier och de ba ”nu är det höst”, det sitter så starkt i en med årstiderna på något sätt?

    • Mirjam

      Åh, tack så mycket! Och ja, det är verkligen märkligt hur djupt det sitter i en det där med årstiderna. Eller kanske inte märkligt alls egentligen, men intressant att det är så svårt att vänja om sig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *