• Vardag

    Min morgon

    Här sitter jag på café och har något så ovanligt och lyxigt som egentid. Både jag och Todd jobbar den här helgen och Lockie hänger med farmor och farfar. Körde Todd in till jobbet och eftersom han började en timme tidigare än jag så sitter jag nu och avnjuter en kanelbulle och en kaffe på ett café inne i stan. Eller gjorde, ska jag säga. Bullen är uppäten och kaffet är slut. Hade jag varit en bra bloggare så hade jag givetvis tagit en bild på båda innan de tog slut, men jag har inte riktigt lärt mig alla trick.

    Läser för andra gången Underground railroad. Sist lånade jag den på biblioteket och var tvungen att lämna tillbaka den innan jag var klar. Hade dock ganska svårt att komma in i den, men efter att många av mina kollegor har lovordat den så gör jag ett andra försök nu. Jag tror hur som helst att det berodde mer på mig och min sinnesstämning än på bokens kvaliteter, vilket tycks vara fallet ganska ofta när jag läser nu för tiden. Har svårt att koncentrera mig, känner inte alls något sug eller någon lust inför läsningen. Och det är sorgligt, men jag har kommit ur lässvackor förut. Med det sagt ska jag försöka hinna läsa några sidor nu innan jag måste bege mig iväg till jobbet.

  • Vardag

    Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag

    Det är onsdag kväll och min helg, som infaller mitt i veckan, är nu till ända. Imorgon börjar fem dagars jobb igen. Jag är numera så kallad teamledare i bokhandeln på helgerna och det innebär att jag jobbar varje helg. Inte direkt optimalt, på grund av barn och brist på familjetid, eller för att inte tala om egentid som är minst lika viktigt.

    Nu blir det oftast så att Todd får ta Lockie på helgerna och jag har honom mina lediga dagar. Eller så kommer hans farmor ner när vi båda jobbar helg.  En annan tråkig grej med helgjobb är att OB-tilllägg är något som inte existerar här i Nya Zeeland, så det känns ännu mer omotiverande att jobba då. Men roligt att chefen har gett mig det här förtroendet så snabbt ändå, det får väl ses som positivt.

    Hur har det gått då? Jo vars, i söndags när jag stängde så hade jag ett totalt melt-down och började gråta för att skrivaren inte fungerade när jag skulle göra kassaavslut. Som tur var så fanns det ingen där som behövde bevittna detta spektakel, och det slutade ändå väl. Till slut. Gravidhormoner är inte att leka med ibland. Alternativt så är det bara min personlighet.

    Men bortsett från denna incident så går det bra. Känns fortfarande ovant att vara den som ska fatta beslut och den som ska ta det yttersta ansvaret. En position som jag inte är helt van vid, så det är nog nyttigt och lärorikt.

    I fredags fick jag även ha hand om sagostunden som vi har två dagar i veckan. En liten pojke bestämde sig för att krypa upp och sätta sig i knäet på mig. Ganska mysigt ändå. Sen hade vi pyssel efteråt och jag insåg att jag aldrig skulle kunna jobba på förskola eftersom det var kämpigt nog att ge cirka fem barn tillräckligt med hjälp och uppmärksamhet.