• Livet & vardagen,  Tankar & reflektioner

    Allting samlat

    Jag behöver rätta mig själv angående förra inlägget. Eftersom jag nu har importerat min gamla blogg så är första inlägget från december 2006. Alltså över tio år sedan. Det känns helt absurt när jag tänker på det.

    Då hade jag bott i Göteborg i ungefär ett års tid, var bara 21 år (!), läste svenska på universitetet, ställde såklart även då de eviga frågorna om vad jag ska göra med mitt liv, etc. Och det där första blogginlägget handlade också, hör och häpna, om att komma igång med skrivandet, att som jag skrev ”knuffa mig själv i rätt riktning”. Jag börjar se ett mönster.

    Hur som helst så känns det lite märkligt att nu ha alla blogginlägg samlade på ett och samma ställe. Så många olika delar av mitt liv som jag exponerar. Har lekt med tanken på att skriva anonymt, mest bara för att känna att jag inte ska behöva hålla tillbaka med något. Men sedan tänker jag att det är rätt så knäppt, det inte som att jag har något att dölja. Bloggen är ändå inte tänkt som en plats där jag ska ösa ur mig mitt allra innersta. Det är en balansgång det där, att kunna vara personlig utan att bli för privat för att det ska kännas okej för mig själv.

    Jag har så ofta tänkt att min blogg är alldeles för spretig (skrev till och med ett inlägg om det för länge sen), men som vanligt är jag för självkritisk. För det finns visst en röd tråd. Jag skriver om böcker, mitt eget skrivande, vardagslivet, tankar och reflektioner. Nuförtiden kommer det säkerligen också handla en del om föräldraskap. Och snart kommer det även handla om någonting helt nytt och väldigt spännande, men det sparar jag till ett annat inlägg. Vilken cliffhanger.

  • Skrivande

    Att sätta ena ordet framför det andra

    Följande skrev jag när jag startade den här bloggen, 2010. Det allra första inlägget.

    Jag fryser om fötterna. Och idag ska jag börja blogga. Solstrålarna ligger och trycker på mot köksfönstret och liksom förstärker lagret av smuts och jag tittar ut på omvärlden men ser inte mycket mer än ett par hus, och bilar som kör förbi långt borta. Jag spelar musik på min laptop; ljudet är ihåligt och gnyende som något litet och desperat i en för stor värld. Björken svajar godmodigt här utanför och slänger sina gula löv till marken. Idag; mitt i hösten, mitt i allting, är det dags att börja sätta ena ordet framför det andra.

    Sedan dess har det blivit ett ganska sporadiskt bloggande. Inte tillnärmelsevis så mycket som jag hade önskat. Jag tänkte skriva något om att saker har en förmåga att komma emellan, men sedan insåg jag att det bara är en dålig ursäkt. Hur som helst så ska jag inte klanka ner på mig själv för mycket, sådana dumheter har jag lagt av med. Istället lovar jag mig själv att försöka bli bättre på att hålla igång bloggen. Då kanske jag till och med kan få några läsare.

    Blandad kompott 406

    Bara för att, så lägger jag till en helt irrelevant, men ganska så fin, bild. Tagen i Melbourne där jag bodde en gång i tiden.